Tantkänningar...

I fredags var jag som tidigare nämnt i en garnaffär för att köpa garn till nästa virkprojekt, en klänning till dottern. Bara det faktum att jag alltid är ute i god tid andas lite tantvarning. 5 minuter innan öppningstid stod jag och väntade. Att det dessutom var jag och sex damer med grått hår och quiltade jackor som stod och huttrade i snålblåsten utanför affären gav mig en ännu tydligare känsla av tant.

Men droppen var nog igår när ena sonen lutade sig riktigt nära mitt ansikte och sa: Mamma, det ser ut som att du har små streck runt ögonen, vad är det?

Suck, jag kommer nog inte undan längre, dags att köpa den där ögoncremen jag länge funderat på...