Borta bra men hemma bäst!

(ljuvlig sommarnjutning)

Ett par dagars tältsemester går så fort... Vi är hemma efter några dagars tältande på Daftö camping utanför Strömstad. Det var mysigt men en anings för stor camping för vår smak. Det fanns visserligen massor att göra för barnen men det var för mycket tivolikänsla för vår del. Även om inte vädret var perfekt alla dagar fick vi ändå några riktigt härliga och fina dagar tillsammans. Framför allt den ena dagen när vi åkte ut med båt till Sydkoster. En oerhört vacker ö som vi alla blev mycket förtjusta i. Kanske och förhoppningsvis blir det tillfälle att återkomma dit fler gånger.

(charmigt semesterporslin)

Det är ändå en viss charm med att duka upp en kvällsmåltid på en rangligt campingbord som riskerar att välta så fort någon råkar stöta till det (och det sker ganska ofta med tre barn =). Det är mysigt att fixa ganska enkel kvällsmat på en campinggrill, att äta och dricka på/ur plastporslin. Men lika charmigt som det är... lika skönt är det att komma hem och få somna i tystnad utan att behöva höra tältgrannens högljudda snarkande eller andras skrikande bebisar mitt i natten. Slitet men sant – borta bra men hemma bäst!!!

(mycket krabbfiske blev det...)

Campingdags!

Nu är hela vardagsrummet fyllt av alla campingprylar inför nästa veckas tältsemester. Det är onekligen en hel del som ska med förutom själva tältet!!! Tur att vi har ett stooort tält, så det finns plats för alla prylar.

Det är mysigt att tälta, det tycker både vi och barnen. Det är något särskilt med att gå och lägga sig på kvällen, höra alla ljud, känna hur vinden tar tag i tältduken och prasslar. Det är mysigt att fixa med maten på ett ganska spartanskt sätt. Det blir inga större utsvävningar utan vi får grilla och fixa enklare mat. Ibland kan jag tycka att det är ofantligt skönt med just det enkla. Det ger en skön och avslappnad kontrast till all avancerad mat som ska grillas, marineras och fixas på sommaren. Det är väl också det som är en del av det sköna tältlivet – det blir just enkelt och avslappnat!

Fast... jag får nog erkänna att det är ganska skönt att få åka hem efter några dagar och sova i en bekväm säng igen, och njuta av alla faciliteter som finns hemma =)

Oldies but goldies...

(bild: google.se)

Ikväll har vi tittat på E.T med barnen, och ja... den var lika sorglig och gripande som för 25 år sedan när jag såg den första gången. Det är något visst med den filmen. Precis som E.T säger på slutet "så känns det i hjärtat". Och det var även barnens betyg – att den var väldigt bra och sorglig! Det känns så skönt att kunna se filmer tillsammans med dem som INTE handlar om Bakugan, Pokemon eller något annat japanskt ninja-djur.

Jag började tänka tillbaka på filmer som jag verkligen tyckte om som barn och två som sitter kvar är tecknade filmer (förmodligen de första japanska... ;-) som heter Candace och Sandybelle. Candace handlade om en föräldralös flicka som bodde på barnhem och Sandybelle handlade om en flicka vars mamma nyligen hade dött och som levde tillsammans med sin pappa i en husbil. Muntra filmminnen från barndomen... verkligen... ;-)

Hur som helst så tillhör E.T en av mina absoluta favoritfilmer över tid räknat, och vi är nog många som minns den lite darriga rösten och det oerhört långa finget som pekade mot himlen och ville "phone home..."

Ha en härlig helg!