Snart är det dags!

Ja, i övermorgon börjar det. Det nya livet som fattig student. På måndag börjar min utbildning på högskolan, och det ska bli så härligt. Jag längtar jättemycket!

I torsdag var vi ute med jobbet och åt fantastiskt god mat, och då passade de på att fira av mig. Jag fick 6 st alldeles underbara äggkoppar, handgjorda av Charlotte Simon. Ingen av dem är den andre lik. Nu är det en fröjd att äta ägg på morgonen, tack snälla underbara arbetskompisar!!! Och som om inte det vore nog fick jag även ett presentkort på en skönhetssalong, så nu ska jag fundera ut vad jag vill göra för behandling, underbart!

Idag är jag och barnen ensamma hemma, för mannen är på herrmiddag. Ganska mysigt faktiskt, så nu är det Harry Potter-film och chips som vankas.

Ha en härlig lördagskväll!

Farfar, sov så gott...

Igår kväll gick vår fina farfar bort, och efterlämnade sig ett enormt tomrum. Det känns märkligt att han är borta, han som alltid har funnits där, genom hela vår barndom. Så många minnen, så mycket skratt...

Jag hittade en dikt som jag skrev, med honom i åtanke, för några år sedan.

Dessa ord farfar, de är bara till dig!

snälla, inte än...

jag ser din rynkiga hand, suddig bakom mina tårar

en hand full av styrka, av kärlek byggd

jag ser din ork försvinna, livet lämnar ditt väsen

din blick mattas av och dina ord bleknar

minnen är din största skatt, du bär dem närmast hjärtat

visar mig och är stolt över det som betytt mest

du har varit en del, alltid funnits längs min resa

visat mig vägen och mitt hjärta värker

nu när jag inte kan följa

den sista delen av din

Ett prinsessmonster...

... till dotter är vad vi har. Hur ljuvlig och go som helst, med tindrande små ögon och busigt leende. Men... hon har sina sidor.

Häromdagen var jag och barnen i stan för att handla mängder med saker som behövdes inför skolstarten; regnkläder, stövlar, idrottsskor, kläder och tusen andra saker. Av någon oerhört dyr anledning har de vuxit ur det mesta under sommarlovet. Hur som helst så gick vi in på H&M och då undrar lillsessan vad vi ska göra. Jag svarar att grabbarna behöver nya kläder. Vad händer? Jo, hon lägger upp sitt absolut högsta illvrål och skriker: "Jag vill också ha nya kläder". Varpå jag, för familjefridens skull (och som en dålig förälder), låter henne välja 2 tröjor.

Samma scenario utspelar sig i en skobutik. För att kunna genomlida resten av shoppingrundan fick det följa med ett par Hello Kitty-stövlar därifrån. Jag som inte ens gillar Hello Kitty. Men tydligen gör vår dotter det, och hon är väldigt tydligt med att tala om det. För mig, för bröderna, för alla.

Hon är två år, vad ska det bli av ungen??? Förmodligen något alldeles fantastiskt, hon som är så bra på att hävda sin rätt och markera vad hon tycker. Way to go girl... eller kanske inte... ;-)

Skofetischist, jag vet...

Jag erkänner... jag älskar skor! Det är jag och Imelda Marcos. Fast jag ligger nog i lä jämfört med henne förstås =) Men jag tycker att det är så roligt med skor, och det finns så många snygga skor. Och det jag allra helst köper är stövlar/kängor/boots. Så den tiden på året som kommer nu är perfekt för mig – det fullkomligt vimlar av snygga saker i butikerna.

I höst har jag dock unnat mig ett par Dr Martens i grå lack. Det var inte precis igår som jag hade Dr Martens, men jag har kommit på hur snygga de är till allt. Passa både till byxor, kjol och klänning. Jag köpte mina via en dansk hemsida som hade bra priser, även om man fick räkna om till svensk kostnad. Här hittar ni den om ni vill kolla.

Det var ett ytligt inlägg. Men så är ju livet ibland. Man kan få vila sig i det ytliga och fåfänga för att andra dagar vända ut och in på sig själv eller låta sig uppfyllas av empati för andra människors levnadsöden.

Rensa och röja!

(var det så här skrivbordet såg ut utan tidningar, böcker, papper, pennor etc???)

Idag har jag städat i grabbarnas rum, städa med sopsäck brukar jag kalla det. Det behövs ca 2 ggr om året. Och innebär att slänga allt jox de samlar på sig, halvritade teckningar, konstiga pinnar, meningslösa snabbmatsleksaker och hundratals andra små och stora saker som tar plats.

(underbart med förvaringslådor och tidskriftssamlare)

Nu blir säkert en del förskräckta och tror att jag slängt bort barnens små skatter, men nej nej... förvaringsgalning som jag är så älskar jag små lådor och boxar som samlar ihop sakerna. Så att åtminstone ytan ser ren och välorganiserad ut ;-)

(ett litet tips; knipsa av grenar från ormbunkar, så fint att sätta i en glasvas inne!)

Trots att jag baxade ut en sopsäck med skräp och en lika stor med för små kläder från garderoben blev grabbarna ingalunda arga. De tyckte att det såg fint ut i rummet. Och det om något är ju ett gott betyg. Imorgon blir det mannens garderob som får sig en välbehövlig omgång. Återstår att se om det blir något kvar... =)

I pysseltagen!

När semestern börjar lida mot sitt slut och vi förhoppningsvis har kunnat tillbringa många långa härliga dagar ute i solen så börjar alltid ett fixarbehov infinna sig. Det är likadant varje år och verkar inte vara unikt för vår familj, många rensar, röjer och fixar hemma har jag märkt.

Jag längtar riktigt efter att få röja ur skåp och lådor, rensa bort gamla kläder som inte används, slänga trasiga leksaker som dröjt sig kvar i barnens rum.

Imorrn åker vi iväg på vår sista vända denna semestern, ett par dagar hos härliga vänner i Grebbestad. Det ska bli jättemysigt och känns som en perfekt avslutning på en underbar semester. Men när vi kommer hem ska jag börja röja och rensa. Har redan fixat inne i lillskruttans rum och nu står grabbarnas på tur. Rensning med sopsäck brukar jag kalla det, till deras fasa =)

Dessa brukar har jag pysslat till Humlas rum. Jag tog majskolvsburkar och målade med mattsvart lackfärg. Perfekt till förvaring av tuschpennor, kritor, saxar etc!

Vemodiga timmar

Bara några timmar kvar innan vi ska åka hem, hem från underbara Bohuslän. Det känns så vemodigt och tungt att jag inte ens kan förmå mig att skriva något särskilt, utan jag visar helt enkelt bara några bilder från en av jordens mest underbara platser.

(Gaston fiskar krabbor)

(En av alla vackra sjöbodar i Hunnebo)

(En vacker fyr på Söön)

(Vacker eftermiddag ute på havet)

Bland tång och maneter... igen!

Ja, då var vi tillbaka i Bohuslän, igen. Samma stuga, samma plats. Och jag gillar det, så mycket! Innan berättade jag för barnen att när jag var liten... Då brukade jag följa med min farmor och farfar hit och vara borta i flera veckor, utan mina föräldrar. Jag minns framför allt en resa som innefattade både Stockholm, Dalarna och till sist Bohuslän, resan pågick totalt i 3 veckor. Jag kan väl ha varit 6-7 år. Någon gång under resans gång myntade jag uttrycket: Jaha, nu är det ingen idé att längta hem... Och det har jag fått höra resten av mitt liv =) Men visst hade jag lite rätt, det var ju ingen idé, jag var ju ändå så långt hemifrån.

Hur grabbarna reagerade på min berättelse? Storögda frågade de om inte mina föräldrar längtade tokmycket efter mig då. Förmodligen gjorde de det, lika mycket som jag gjorde, trots att det inte var någon idé ;-)