Tänk om vi visste vad framtiden bär med sig! Om vi fick en glimt av vad som komma skall... Eller det kanske precis är det som är tjusningen – att vi inte vet.
För då kanske jag aldrig hade vågat fatta ett av de svåraste beslut jag någonsin fattat, att preliminärt säga upp mig... Hör ni hur helläskigt det låter?! Åtminstone för mig. Sedan 13 år tillbaka har jag jobbat på familjeföretaget, en reklambyrå med många år på nacken. Under de här åren har jag lärt mig ofantligt mycket, både om mig själv och om reklamvärlden. Det har varit spännande, roligt, jobbigt, stressigt, utmanande, givande – på alla sätt ett perfekt ställe att arbeta på. Jag har utvecklats, både som människa och i min yrkesroll. Men...
... nu byter jag helt bana, plöjer nya spår. Jag ska till hösten söka till högskolan, för att läsa till lärare. Och om/när jag kommer in säger jag upp mig. Häromdagen tog jag mod till mig och pratade med mina chefer, tillika mina föräldrar. Ett inte helt lätt beslut, mycket av lojalitetsskäl. Jag har gått länge och varit nervös för det, men helt utan anledning visade det sig. Min pappa har alltid sagt att alla måste följa sina egna drömmar; att man ska leva sitt eget liv och inte någon annans drömmar. Att det ska kännas rätt i hjärtat. Och det gör det nu. Jag är så tacksam för alla de här åren och vad de inneburit för min del, och samtidigt så spänd och förväntansfull inför framtiden.
Så nu börjar en tids förberedelser för min del, för att skriva högskoleprovet på nytt. Jag hade ett gammalt resultat som tyvärr löpte ut vid nyår, så det är bara att skriva om det.
Jiipppppppiiii för att leva livet fullt ut, hurra för att våga följa sitt hjärta!
Kram Linda
