Stolt mamma och vän!

Hade någon ordningssam pedagogisk supernanny-aktig människa varit en fluga runt på vårt matbord ikväll så hade vederbörande förmodligen svimmat av fasa. Jag blir fnissig bara jag tänker på det. Där sitter vi, fyra vuxna och fem barn. Barn 1 (7 mån) ropar av glädje, skriker så högt så trumhinnorna kommer i svajning. Och det tack vare att barn 2 (4 år) sitter och leker med barn 1 istället för att äta. Barn 3, 4, 5 (5 och 6 år) leker ömsom monstertänder med sina majskorn, får psykbryt för att majskornen är slut, måste bajsa ett par gånger, kissa en skvätt, försvinner under bordet... Vi fyra vuxna sitter mitt bland allt detta och ska äta samtidigt som vi försöker på ett så pedagogiskt sätt som möjligt få våra barn att äta. Hur galet det än låter så måste jag säga att jag gillar det!

Jag gillar att vi har barn som har så mycket levnadsglädje och spontanitet att vad som helst kan inträffa vid matbordet. Jag gillar att de är så självständiga och trygga att de vågar göra det som faller dem in trots våra förmaningar. Jag gillar att vi och våra vänner har så fantastiskt härliga barn, jag är stolt över att få vara mamma till tre av dem och kompis till två!