Känner mig poetisk nu så här en bit in på dagen. Tänkte använda den stunden av kreativt flow till mitt bokmanus. Men tills den blir aktuell för läsning bjuder jag på en dikt.
En ängels fotsteg
Hennes väsen
skrider fram
och skänker ljus
åt nattens mörker
Majestätiskt klädd
i böljande vit skepnad
och med månskenets ljus
smekandes kring benen
vandrar hon
Skogen håller andan
och lyssnar, för
gudomligt är ljudet
av en ängels fotsteg
i nattfuktig mossa
Hon går med en styrka
bland vassa taggar
och utstrålar lugn
när hon ger liv åt mörkret
Med min hand vill jag röra
gudomlighetens ljus,
hämta kraft i mörka ögons
oceanblå djup
Trygghetens lugna suck
fyller mitt bröst
i vetskapen
att hon alltid ska vandra
och sprida ljus
i mina skuggors nattsvarta dal
1 kommentar:
Aaahh, vad fint du skriver.
Skicka en kommentar