Men nu sitter jag här och det är onsdag. Vi har inte haft en lugn stund sedan förra fredagen när de var på skolan. Och resten av veckan fortsätter i samma stil. Varje dag är fullbokad av olika aktiviteter och besök. Min man bara suckar över min förmåga att boka hela almanackan full. Allt är roliga saker så det är samtidigt svårt att göra avkall på något. Men gårdagens snowraceråkning får nog ändå betecknas som balsam för själen. Det är faktiskt vansinnigt roligt att sitta bakom en liten telning på en skranglig snowracer när de skriker av skratt: Mamma, jag kommer inte att bromsa..." Nåja, ner kommer man ju alltid till slut tack vare att ens barn beter sig som värsta rallyföraren på is.
Jag får vila nästa vecka när barnen är på skolan...
1 kommentar:
Visst är det ett spännande liv. Ett tag kunde jag tycka att det var skönt att gå till jobbet och få lite lugn och ro. Nu när barnen är lite äldre så vill jag bara vara hemma med dom. Frågan är om jag uppskattar barnen mer nu eller om jag uppskattar jobbet mindre, hmmm!!!!
;)
Skicka en kommentar