God Jul!

Ja, nu är det redan annandagen. Det är så mycket som ska göras/hinnas/fixas på jul och vips är den över innan de sista stroferna av Benjamin Syrsa har tonat ut. Fast på ett sätt är det också skönt tycker jag. Allting kan övergå till det normala igen. Jag tänkte att jag skulle lägga ut min systers dikt nu när hon har fått den. Och ja, hon började gråta... *ler*

Allra käraste syster

Du och jag, liten och stor

så bräcklig första gången inför mina ögon

Din knutna hand i min, så spröd, så liten

Ditt busiga skratt när du tog mina saker

och arg likt en rytande storm när du hävdade din rätt

Dina små trummande fötter när du sprang genom rummen

Små tramp har blivit stora, den lilla handen har vuxit

Min lillasyster har blivit stor, och jag har vunnit en vän

En vän som för alltid är en del av mig,

vilande på en speciell plats i mitt hjärta

En vän att berätta hemligheter för

och dela äventyr med

En vän att hålla i handen när jag är sjuk

och någon att bry mig om

En vän och syster som står på min sida,

likt jag på hennes

Du, min lilla fina syster gör livet rikt

alltid där, som stöd och tillgång

bunden till mig av ett kärleksfullt band

Du, min allra käraste syster

är en bit av barndomen som aldrig kan gå förlorad