Värmande virkeri

Hej

Tänkte att jag skulle visa några bilder mössan jag virkade till en arbetskompis dotter. Hon valde själv garnet och jag virkade mössan, efter eget mönster. Jag blev jäkligt nöjd med hennes mössa, modellen i kombination med färgen blev super! Jag virkade dessutom två blommor och fäste på.

Jag har virkat ytterligare två mössor, en till dottern till en av de andra tjejerna på jobbet, och en till en tredje kollega. Roligt att det beställs! Dessutom är det härliga mössor. Jag blir lite sugen på att virka en till mig själv. Men det får nog bli ett senare projekt...

Jag är fortfarande euforisk efter mitt garnköp igår, så glad att jag funderar på att ta en extra vända i helgen bara för att det är roligt. I kväll ska jag sätta igång med nästa projekt, en virkad väska till min syster. Återkommer med bilder när den är färdig.

Ha en underbart härlig fredagskväll, hos oss blir det Let's Dance för hela slanten.

Kram Linda

Mmm... ett eldorado för mig...

Idag har jag och mamma varit en sväng på ett underbart ställe. Nedergården heter det, ligger i Bollebygd mellan Borås och Göteborg. Har ni ingen möjlighet att åka dit, så hittar ni deras hemsida HÄR.

Det är en gammal lada som är ombyggd till butik. Två våningar fyllda av ofantliga mängder garn och lite kläder. Mmmm, helt underbart för en garngalning som mig! Det fanns så otroligt många olika garner, kvaliteter och färger. Inte nog med att det fanns massor att välja bland, det var dessutom några kronor billigare per nystan än vad jag brukar betala. Dubbel vinst!

Så, fullastad med nya garner och en tunika (som råkade slinka med =) åkte jag hem igen. Lycklig över att ha funnit ett nytt favoritställe alldeles i närheten.

Kram Linda

Något till kaffet?

Ni vet, ibland så fastnar man i en nisch och roll som man är osäker på om man egentligen vill ha eller tycker om. Precis så har det blivit med mina virkade kakor och bakelser. Jag är egentligen lite trött på dem, har virkat ganska många sedan jag började =)

(En färdig omgång kaffegott som snart ska levereras till några kakmonster i Halmstad)

Men det är nästan det enda som folk beställer, och det är ju roligt, en komplimang! Så jag har lagt om strategi... Istället för att vara trött och uttråkad av alla bakverk ska jag vara stolt och glad över att så många vill köpa dem och uppskattar dem, både unga och gamla. Nu ska jag hitta på lite egna mönster till framför allt bakelser, har hittat så många underbara inspirationsbilder på riktiga bakelser på nätet.

Ha en riktigt härlig tisdagskväll vad ni än hittar på!

Själv kanske plockar jag fram virknål och garn... =)

Kram Linda

Dags för årets första VAB!

Jaha, min första riktiga arbetsvecka efter föräldraledigheten och vad händer... Jo, ena sonen blir sjuk så det blir VAB första dagen. Är det vad som kan kallas långsam tillvänjning till arbetslivet??? Inte för att det gör jättemycket. Det är lite mysigt att pyssla om honom här hemma. När han blir sjuk blir han ofta ganska "liten". Han vill gärna rulla ihop sig till en liten boll i mitt knä och få kärlek överöst över sin sjuka kropp. Och det får han gärna. Hela livet är fullt av situationer när man måste vara stor och redig, så varför inte passa på att få vara liten när tillfälle bjuds?! Det gäller lite grann även för oss vuxna. Ibland skulle vi nog behöva få vara lite små igen och bli ompysslade, slippa ansvaret och vuxenduktigheten. Att lämna allt i någon annans händer.

Förresten, vill ni ha ett biotips för era barn? I lördag var jag och grabbarna på "Det regnar köttbullar". Se den! Den är faktiskt en av de bästa barnfilmer jag sett på riktigt länge. Rolig, gripande, tragisk, spännande, fartfylld, tänkvärd, jag tycker att den innehöll allt.

Nu ska jag gosa lite med sonen och titta på film!

Kram Linda

R som i rasande!!!!!

Barn, man och familj i all ära men ibland kan man bli hur arg som helst på dem. De är de finaste och bästa som finns i hela mitt liv, och jag älskar dem gränslöst. Men... de man älskar mest är ibland också dem som kan reta upp en mest...

(foto:matton.se)

Egentligen skulle jag skrivit detta igår men det kanske var lika bra. Nu har jag sovit på saken och är inte lika förbannad. Jag ska berätta lite om min gårdag:

Jag skolar ju in lilla trollungen på dagis nu, samtidigt jobbar jag de timmar hon är där. Projekten jag har på jobbet är betydligt mer omfattande än de få timmarna jag jobbar vilket har inneburit en hel del kvällsjobb, igen. Hur som helst så såg dagen ut så här:

• Till dagis och lämna H

• Till jobbet i 2 timmar

• Hämta H på dagis och köra henne hem till min syster för barnpassning

• Tillbaka till jobbet och jobba 3 timmar

• Till skolan och hämta grabbarna

• Köra grabbarna hem till syster-yster

• Tillbaka till jobbet och jobba 1 timma

• Åka hem för att lösa av syster.

... och allt detta sker mellan kl 8.30 och 15.00

Vad händer? Jo, först blir lillskrutten ledsen när jag lämnar henne på dagis. Sen börjar mannen och jag käbbla om något totalt oväsentligt, sedan blir lillskruttan ledsen igen när jag lämnar henne till min syster, sedan blir grabbarna jättearga och degraderar mig till "världens sämsta mamma" bara för att de inte får ta med sig en kompis hem och jag och mannen fortsätter småkäbbla resten av dagen.

Hallå? Kan jag få lite jävla tacksamhet för att jag slår dubbelknut på mig själv, försöker vara på tusen ställen samtidigt och få ihop hela tillvaron så att alla blir nöjda?

Så där, nu blev jag lite arg igen men det känns genast bättre när man får skriva av sig hela skiten och idag har faktiskt varit en mycket bättre dag. Nu ska jag pussa lite på mannen, som inte är så tokig trots allt... =)

Puss på er alla argbiggor där ute!

It's all in the details...

Nu börjar vi se slutet på köksrenoveringen. I morrn kommer bänkskivan, elektrikern kommer och kopplar det sista. Det återstår rörmokaren och lister i princip. Ju närmare slutet vi kommer desto mer sugen blir jag på att sätta igång med detaljerna; lampor, växter och hyllor för de snyggaste och mest användbara kokböckerna etc.

Lampor har jag fixat i allafall. Hittade ursnygga, som precis passar oss häromdagen på en för mig ny inredningssajt. Besök den här. Hur som helst blev det två sådana här lampor från Markslöjd.

I morrn blir det en tur till Mio för lite fler "detaljer" som ska sätta sista touchen. Jag längtar!!!

Sommarlängtan och köksrapport!

Jag har köpt en ny superrolig virkbok som kom förra veckan. Så nu har lilla H fått tre glasstrutar och ett gäng jordgubbar till sin kökshörna. Det fanns så mycket kul i den virkboken, pizzaslice, kycklingklubbor, olika pajer etc etc. Det kommer säkert fler bilder vad det lider... =)

Virkade jordgubbar och glass får duga i väntan på sommarens äkta vara. För nu längtar jag lite efter ljus, värme och sol. Framför allt efter den här gråmulna helgen med snålblåst.

När det gäller köket så har mannen gjort färdigt mosaik och fog! Det blev så fint, nu börjar man se en helhet på ett annat sätt! Och... på onsdag kommer bänkskivan! Så, om vi har riktig tur så har vi fungerande spis till helgen. Vilket vore ofantligt skönt för att slippa stå i garaget och laga mat.

Nu ska jag spela lite Super Mario med grabbarna. Jag spelade det mycket med min bror för många år sedan, det var oväntat kul att börja igen och jag blir så arg när jag missar... =)

Kram Linda

Det här är jag...

Lycka är att ha en man som är flink när det gäller Illustrator... Jag bad honom fixa till en logga jag kan använda, som ska symbolisera mig och mitt skapande. Både när det gäller mitt skrivandet och mitt virkande. Och så otroligt bra det blev!!!

Köksrapporten fortsättning!

(Det börjar ta sig, snart ska socklarna på plats)

Man kan lugnt säga att det är många små steg till fulländning. Vi strävar vidare med vår köksrenovering. Och det tar sig. Nu är alla bänkskåpen på plats med lådor, handtag och lådinredningar. Vi ska bara ha ett överskåp så det blir inte så mycket att fixa till sedan. De väggarna som ska tapetseras är tapetserade. Till helgen ska vi kakla resterande väggar. Vi har köpt en sååå snygg stavmosaik från Höganäs. Det ska bli superkul när den kommer på plats!

(Så skönt med riktig belysning, istället för bygglampa)

Det är intressant hur man vänjer sig vid en temporär tillvaro. Det funkar att laga mat i garaget, diska i badrummet och micra välling i vardagsrummet. Nu tänker jag inte så mycket på det. Men... det är när de små vardagliga bekvämligheterna börjar komma tillbaka som det märks. Häromdagen kunde jag ställa sophinkarna i sopskåpet för första gången, slippa ha dem stående framme. Och bara en så enkel liten sak gjorde skillnad. Eller som idag när jag kunde lägga besticken på plats i en låda efter diskning istället för att lägga dem i en tillfällig korg...

Onekligen är det så att det är under ändrade/tillkrånglade levnadsförhållanden som man blir medveten (och tacksam) för de små sakerna som gör skillnad!

Ta hand om er, kram Linda!

Allt jag vill ha...

... har jag precis runt omkring mig, här och nu.

Idag har vi haft en härlig dag ute i pulkabacken tillsammans med mysiga grannar. Häromdagen var vi hemma hos nyblivna kompisar och hade en toppenkväll, nu ikväll har vi varit på en grekisk restaurang hela släkten och ätit tillsammans. Och jag är så tacksam... Tacksam för att den riktiga rikedomen, den som egentligen räknas är just precis det. Att få vara tillsammans med människor jag tycker om och som får mig att må bra.

(Vad ska man välja bland alla goda saker på menyn?)

Jag mår som allra bäst när jag umgås med människor som lämnar utrymme för mig att vara mig själv, när man kan krypa upp i soffan i mysbyxor tillsammans, när saker och ting är ganska enkla och okomplicerade.

Det är så lätt att glömma bort allt fint och bra vi redan har i den ständiga strävan efter nästa upplevelse eller pryl, men vi har ju redan allt vi egentligen behöver runt omkring oss. Även om jag så klart ibland också vill ha en ny topp eller jeans bara för att de är snygga =)

Tack alla familjemedlemmar, släktingar och vänner för allt ni tillför mitt liv, för att ni är just ni och för att ni låter mig vara just jag!

Virktanten Linda har följt med...

... även in på detta året!

Tantvarning eller inte, men att virka är otroligt avkopplande. Snacka om downshifting! Det går inte att stressa fram utan man måste verkligen ta maska för maska. Det är nyttigt, att ta det lugnt och göra en sak i taget. Förutom det är det tillfredställande att åstadkomma något själv, att kreera saker både till sig själv och andra.

Under förra året virkade jag en uppsjö av olika saker; bakelser, kakor, hästar, kossor, mössor, en bikini, sköldpaddor etc etc. En dag sa barnen: "Mamma, när ska du egentligen virka något till oss och inte bara till alla andra?" Så nu har de fått varsin liten figur ur boken "Virka läskigt söta figurer". Du hittar den bland annat HÄR.

Annars håller jag på med en mössa som jag virkar på beställning just nu. Den blir så himla fin, jag gör nog en till mig själv också =) Ska ta kort på den innan jag lämnar iväg så ni får se.

Detta är den sista veckan på vår föräldraledighet med lillsessan. Måndag börjar inskolning på dagis. Det känns konstigt att hon redan är så stor. Tiden har flugit i väg. Det var ju alldeles nyss hon föddes... Hur ska jag nu hinna med att virka allt jag vill, när jag inte kan virka på dagarna längre?! =)

Ta hand om er!

Full fart i backen!

Vad händer när man blir äldre? Varför blir man lite lite fegare, rädd för att slå sig?

Idag när vi kom till "vår" snowracer-backe såg vi att någon hade byggt ett litet hopp varpå barnen blir supernöjda och direkt styr mot hoppet, inga rädda miner här inte. När jag skulle åka med bak på ena sonens snowracer var min enda tanke... "Inte hoppet, inte hoppet..." Jag vill inte hoppa med en snowracer! Jag kan se hur jag i slow motion ramlar av och dunsar i backen med en rejäl smäll. Jag tycker att det är tillräckligt skräckfyllt att susa nedför en brant backe och förlita sig till en 7-årings förmåga att styra...

Samtidigt vill jag inte vara den mamman som bara står vid sidan. Jag vill åka med barnen, vill susa och känna vinden i ansiktet. Vill visa barnen att man kan ha barnasinnet kvar trots att man blivit vuxen. Men jag kanske får skärpa till mig, tänka lite mer "face your fears" och kasta mig ned mot hoppet nästa gång... och hoppas att smällen inte blir för hård =)