fredag 10 juli 2009

Saltstänk & solig frånvaro

Då var vi framme. Framme i stugan, stugornas stuga. När vi i familjen och släkten pratar om stugan vet alla vilken man menar. The one and only. Ligger strax utanför Hunnebostrand på en klipphäll. Tillräckligt nära vattnet för att man ska höra vågorna klucka och nästan känna saltstänk när vindarna blåser från strandkanten. Här har jag tillbringat många härliga dagar under hela mitt liv. Därför känns det extra mysigt att få ta med min egen familj hit. Att min egen familj får sova i samma sängar, hoppa på samma klippor, äta på samma tallrikar som jag gjorde som barn. På något sätt är det historiens vingslag i det lilla...


Innan när vi satt och käkade tacos så bad jag barnen vara tysta och då blir verkligen allting helt tyst. Det enda som hörs är måsarnas ensliga skrikande mellan klipporna. Det är balsam för själen. I morgon hoppas jag att det är uppehåll i detta trista regnande så vi kan prova fiskelyckan på krabbor. Annars finns det ju alltid regnkläder...

Njut till fullo av fredagskvällen, alla ni härliga, för det tänker vi göra!

3 kommentarer:

Ida sa...

Det där låter som en riktig semester. Skulle gärna semestra på liknande sätt. Hoppas att ni får en underbar vecka.
Många kramar Ida

Becca sa...

Åh vad jag längtar till Bohuslän när jag läser dina ord och ser den fina bilden. Vi hade en segelbåt för några år sedan och då tillbringade vi semestrarna i de trakterna.
Saknar det VÄLDIGT mycket!
Hoppas att ni får en härlig semester och att solen kommer skina på er!
kram Rebecca

Jörgen sa...

It´s lööööövly