För några år sedan flyttade min mormor till en ny lägenhet. Min älskade mormor tillhör inte den sentimentala typen. Jag lägger ingen värdering i det men där är vi olika. Hon ville slänga en hög med gamla fotoalbum av den enkla anledningen att hon aldrig tittade i dem. Som tur var hann jag få fatt på dem innan de nådde botten av sopsäcken.
Så nu har jag tre underbara fotoalbum fulla av gamla foton. Det är från när min mormor var liten och fram tills mormor och morfar fick sin första dotter. Det finns mängder av bilder på mormor och morfar när de var unga och förälskade! Helt underbara bilder som jag blir glad av att titta på. Jag älskar gamla bilder, de väcker mycket känslor och minnen!
På bilden ovan ser ni min mormor i mitten, den lilla flickan, kvinnan till höger är för mig okänd. Kvinnan till vänster är min fina fina gammelmormor som för alltid kommer ha en speciell plats i mitt hjärta. Jag fick möjligheten att vara med när hon somnade in, fick chansen att smeka hennes kind när hon tog sitt sista andetag, att hålla hennes skrynkliga hand...
Att vara med när någon föds är vackert och fantastiskt, att få se en ny människa möta dagens ljus och ta sitt första andetag är något stort. Döden kan vara minst lika vacker, och att jag fick vara en del av min gammelmormors sista stund är ett av mitt livs absolut största och vackraste upplevelser, hur märkligt det än låter.
1 kommentar:
Hej gumman!
Vilka skatter!! Underbara bilder.
Jag förstår hur du menar med att döden kan vara vacker. Din gammelmormor hade ju fått elva ett helt liv. Slipper man dessutom bli sjuk och dör stilla, kan döden vara vacker.
Önskar er en härlig helg.
Kraaam Anna
P.S. När var det nu ni skulle komma till Sthlm??!! Inte den här helgen väl?? D.S.
Skicka en kommentar