Min syster önskar sig...

... en retroradio i 25-årspresent, från Roberts Radio. De är ganska dyra och lite onödigt har jag tyckt. Men jag får nog ändra mig. Som så mycket annat när det gäller inredning så är det sällan saker man verkligen "behöver". Vissa saker blir man lycklig av att ha, bara för att det är så fina.

Det finns ju så många härliga varianter bland radios att välja bland, enfärgade, blommiga, blingbling, i läder. Ja, ni hör ju, variationerna är stora.

Nu ska vi åka till en färghandel och köpa olja till altanen. Ska dessutom passa på att titta på en matt ljusturkos lackfärg till några ramar som behöver hottas upp.

Kram Linda

Den osminkade sanningen...

... med reklamvärlden är inte så glamorös och spännande som en del verkar tro. Visst är det kul att jobba på reklambyrå, kreativt varje sekund hela dagarna. Men det innebär också en del (ganska många) sena kvällar, stressiga dagar och huvudbry för att prestera något snyggt och säljande.

Helt riktigt, kvällsjobb för min del idag... Tänkte visa er hur det ser ut här på mitt skrivbord, inte så ordnat som jag vill ha det....

Papper i högar varvat med kataloger som jag bläddrar i. Det gäller att ha hjärnan med sig för att få ordning på alla artikelnummer, rabatter och priser.

Tittar man åt andra håller samsas vattenglas med kaffekoppar och usch, en tallrik halvuppäten mat. Fy skäms på mig, men jag åt faktiskt vid datorn för att spara tid nu på kvällen. Dessutom var jag i ett "kreativt flow" så jag ville inte avbryta mer än nödvändigt.

Just kreativt flow är väl ett härligt uttryck, det är ju precis så det känns, att vara i ett "flow"... Ni vet, då när allting stämmer och man bara "får till det". Det gäller ju för allt egentligen, inte bara reklam.

Nej, nu ska jag slänga mina kycklingben, städa av skrivbordet och gå hem för idag.

Puss å kram!

En av mina laster...

... är ostbågar, gärna den crunchy varianten, det måste jag erkänna. Det är nog det enda snackset som jag kan bli riktigt sugen på. Så sugen att jag till och med fick mannen att åka ner i skrivandets stund och köpa en påse. Perfekt att smälla i sig i soffan!

Usch, vad jag lät ohälsosam nu! Men för att kompensera mitt ostbåge-begär lever jag ganska sunt för övrigt. Jag försöker tänka på att alltid laga varierad mat, äta mycket fisk, motionera etc. Så då tycker jag allt att det finns utrymme för lite laster också. Det måste ju vara någon slags balans =)

Jösses, vad saker man ska ha med sig till fjällen! För någon timma sedan var hela vardagsrummet belamrat med vinterkläder, pjäxor, skidor, stavar, hjälmar och tusen andra saker som tydligen ska följa med. Men jag måste erkänna, även om jag skrev annorlunda häromdagen, att jag är riktigt sugen på att komma iväg. Jag är till och med sugen på att testa skidor för första gången på 20 år... Anna, kommer du ihåg första och enda gången jag åkte tillsammans med dig???

Nu lär det nog inte bli något mer bloggat under helgen för nu lämnar jag datorn hemma för att umgås med familj och vänner. Men jag hoppas att jag ska kunna fota några härliga vår/vinterbilder och visa er.

Ha en riktigt härlig helg, och njut av tillvaron för det tänker jag göra.

Kram!!!

Efter vår kommer vinter...

... igen...

På torsdag fyller vi bilen med vinterkläder, skidor och pjäxor och drar till Sälen tillsammans med 3 andra familjer. Det ska bli jättekul att umgås och bara vara tillsammans över helgen MEN... just nu när vitsippor och tussilago blommar överallt och utemöblerna står och vill komma ut är jag INTE DET MINSTA sugen på att snöra på mig vinterkängorna och åka till snön. Framför allt inte efter denna vintern, när snöbehovet är mer än väl tillgodosett.

Jag vill börja pyssla i trädgården, olja altanen, förbereda inför den härliga utesäsongen. Men allt det där kommer tids nog fast jag måste säga att det kliar i trädgårdsfingrarna. Idag fick jag en leverans av härliga fröer, massor med solrosor (min favoritblomma). Så till nästa helg ska jag införskaffa såjord och starta all förkultivering!

Kram!

Jag har blivit faster!

Eller åtminstone nästan... Min bror och hans tjej har fått tillökning på sin gård. I morse föddes två små lamm. Första tackan utav fyra har fött. Jag har precis varit där och tittat på den små underbara liven. De är ju bara så söta, och deras små bräkande smälter mitt hjärta.

Inom några dagar kanske även de andra föder. Snart kanske det hoppar runt 8 st små ulltussar, så mysigt!

Vårtecken hemma hos mig...

Igår var jag och barnen ute i trädgården hela eftermiddagen. Jag gick och plockade lite löv och grenar som blivit liggande. Och vad hittade jag? Ett helt gäng med blåsippor som stod och njöt av värmen från solen. De är så otroligt söta och jag är så glad att vi har ganska många. Nu måste jag bara lära Humla (ja, vår dotter heter faktiskt så =) att man INTE får plocka just dem.

Ett annat, inte lika gulligt, vårtecken är studsmattan som plockades fram i söndags och nu används flitigt av barnen. Visst, de har jätteroligt och det är en bra anledning till att vara ute. Men studsmattor är ju bara så fula. Tur att vi har en relativt lummig trädgård så att man slipper se den alltför mycket...

Om ni visste hur lättad jag känner mig över att högskoleprovet är över. Det känns så underbart att inte ha det hängande över mig på kvällarna. Nu känns det som att jag har fått bonus-tid, som jag mer än gärna ägnar åt att virka på något av alla mina projekt... =)

Kram Linda

Den lyckliga vinnaren...

... av halsbandet blir...

...Elisabeth Hed!!! Grattis till ett superfint halsband, och till en liten överraskning som jag skickar med i paketet.

Och för er andra... misströsta inte! =) Innan sommaren kommer jag ha en annan rolig utlottning, den som väntar på något gott...

Idag har jag skrivit högskoleprovet. Det kändes bra genom hela dagen, men jag är väldigt mör i skallen nu. Vad som känns skönt är också att nu kan jag inte göra mer just nu. Jag har skickat in mina betyg och skrivit provet och kan bara hoppas på att jag kommer in.

Detta är inget foto från ett dagis utan från vår hall en helt vanlig lördag som denna. Nåja, helt vanlig är den inte för idag har vi 5 bonusbarn på övernattning förutom våra egna. Så idag sover 8 små och stora trollungar under vårt tak. Busig, bullrigt och mysigt!

Kram Linda

Bilburen ungdom

Här syns mina senaste virkalster, eller några av dem. Nu för tiden har jag flera virkprojekt på gång samtidigt, det brukar jag aldrig ha. Men av någon anledning har jag fått för mig att jag får mer gjort på det sättet... =)

Dessa fem söta småbilar har jag virkat till en liten kille, Edvin, som han ska få i "välkommen till världen-present". Mönstret har jag hittat hos superduktiga Annika med bloggen Virkverket. Mönstret till småbilarna hittar du HÄR.

Annika kommer för övrigt att ge ut en bok i slutet av sommaren med sina egna virkmönster, jag längtar! Värt att vänta på för oss virkfantaster =)

Efter sol kommer regn...

Vilken påskhelg, vilket härligt väder! Alla dagarna har ju varit fullkomligt strålande, utom just idag. På påskafton hade vi ett gäng kompisar hemma. Och kvällen inleddes med att barnen lekte och sprang omkring utomhus när vi vuxna satt på altanen med en kall öl eller ett glas vitt i handen och bara njöt! Njöt av varandras sällskap, solen och att bara få vara. Lite sommarkänsla kan man säga. En känsla som vi förstärkte med årets premiärgrill, mums!

Men idag har himlen hängt tungt ovanför hustaken. Ett tröttsamt väder som gör att man blir trött trots tillräcklig nattsömn. Men jag passade ändå på att vara ute med barnen på eftermiddagen och trots lite regn i luften så var det härligt att komma ut. Så farmors gamla talesätt stämmer nog trots allt... "det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder"...

Nu ska jag kolla runt på era bloggar. Jag har inte varit inne på hela helgen och såg nu att ni har gjort massor av roliga inlägg. Ha en härlig kväll!

Kram Linda

Det finaste jag har...

(våra underbara små bustroll)

Vid några tillfällen har jag läst en blogg som handlat om en ung ensamstående mamma som har haft en dödlig form av cancer och hennes dagar har varit räknade, det fanns inget mer läkarna kunde göra. Hon har levt ensam med sin lille son, och levde med vetskapen om att hon skulle lämna honom ensam kvar eftersom pappan inte finns med i bilden.

Jag skriver "levde" för hon gick bort för en tid sedan, och häromdagen hade hennes syster publicerat hennes sista inlägg som hon skrev någon av de sista dagarna. Om hennes ångest över att inte få finnas i sin sons liv, inte få busa med honom på gräsmattan, inte få torka glass från hans mun, inte få lukta på hans solvarma nacke och allt annat som hör föräldraskapet till.

Hennes ord var så otroligt smärtsamma att läsa, för smärtsamma för att ta till sig nästan. För smärtsamma för att översätta till sitt eget liv. Att ens tänka tanken är mer än jag orkar med. Att inte få natta sina troll, inte få krama dem, inte få skratta tillsammans, inte se dem växa upp, inte få trösta dem när de gråter... att inte veta hur de har det... Bara jag tänker tanken kramas mitt hjärta ihop till en liten skrynklig boll.

Älskade älskade ungar, jag älskar er av hela mitt hjärta, av hela min själ! Och jag är så tacksam för att ni har valt just mig till er mamma...